I dag vill jag slå ett slag för svensk filtning och tovning. Har under de senaste veckorna haft många intressanta samtal med filtare och tovare runt om i Sverige som jag hoppas kunna komma tillbaka till. Under tiden vill jag slå ett slag för Fårfesten i Kil. Förstår att det finns många i Sverige som tänker att ” det där kände jag redan till!” Och sent ska väl även jag vakna!

Lördagen den 13 april håller Gunilla Paetau Sjöberg ett föredrag på festivalen. Planerar själv att sätta mig i bilen och åka dit!

Meteorologerna har sagt att ikväll ska det börja snöa så att det i morgon ligger ett täcke med 10-15 cm snö. Hittills har det inte kommit en flinga, men det blåser kraftigt och vinden är isande kylig. Kan inte låta bli att tänka – snö nu, vad ska det vara bra för?

Även om våren alltså just nu är borta finns det ju inget som hindrar att göra vårscarves. Under kursen i England för ett par veckor sedan arbetade vi med att filta in tyg på tyg för att skapa struktur och volym. En helt klart intressant teknik. Lite klurig genom att man lägger upp bakvänt med rosen ner och bakgrunden överst och därigenom inte kan se exakt hur det ska bli. Men, oftast blir det riktigt trevliga överraskningar!

På den här scarfen har jag format och filtat in små sidenrosor och filtat in dem på en bakgrund av chiffong genom att lägga ullen emellan. Ullen har jag valt i en färg som harmoniserar, men avviker från bakgrunden. Kom under mina testar fram till att jag tycker det ger mer liv. Gör inget att ullen filtas in och på några ställen syns genom sidenrosen. I detta fallet har jag avsiktligt även lagt lite ull i mitten på varje ros. Det är både för att ge färg och för att rosen ska sitta bättre.

Lek med rosor.

Fått mitt första nummer av Felt Matters, föreningstidningen för International Feltmakers association. Ska jag vara lite kritiskt märker jag att artiklarna inte är skriva av journalister, men det man känner att det finns ett engagemang. Delvis just kanske just för att allt inte är perfekt?!

I detta nummer skriver de om filtmuseet i Mouzon som jag skrivit om innan.  Nu har utställningen The climat is changing"  slutat och istället visar man ett spektra allt det filtning kan innebära med både traditionell filtning från bland annat Turkiet, industrifilt och modern filtning. Museet startade 1987 och har sitt ursprung från en gammal filtningsfabrik som startades av Alfred Sommer i början av 1800-talet, men som sedan länge är nedlagd. Ska komma ihåg det när det är dags för biltur genom Europa. Under tiden passade jag på att titta på den här videon på YouTube.

En annan sak som de naturligtvis informerar om är medlemsmötet som är i Wales den 28 april. Är en bit och kommer inte kunna att åka dit då, men förhoppningsvis blir det fler möten och fler möjligheter. Skulle vara kul göra en gång för att träffa fler kontakter.

Omslaget till årets första numret av Felt Matters.

Fortsätter experimentera. Den här gången med en ny ullsort som heter Wedsleydale. Wedsleydale är en hornlös, brittisk fårart som ser underbara ut med sin krulliga, långa lugg. Fibrerna är minst dubbelt så långa jämfört med merino! Strukturen är grov och färgen sandgul. I början var jag lite tvekande och tyckte ullen var lite tråkig. Men jag har ändrat uppfattning! Det är en underbar ull för cobweb. Filtar fint och de långa fibrerna gör filtningens nätverk jämn. Kunde i början tycka att det saknades lite lyster, men genom att lägga in lite vit silke blir det en brytning både mellan matt/blankt och sandgult/vitt. Om du vill testa en ny ull – ta gärna Wedsleydale! Förstått att ullen även är vanlig att blanda med andra ullsorter när man vill ha några lite längre fibrer. Får bli kvar att testa.

Wedsleydale blndat med lite vit silke.